Appendix II

Här följer några tips på vad de olika djurarterna äter. Listan är inte komplett, men ni kan även titta på respektive art i kapitlen om Djurungar. Även där återges matrekommendationer.

SÅNGARE: Gräshoppsångaren, Flodsångaren, Vassångaren, Sävsångaren, Busksångaren, Kärrsångaren, Rörsångaren, Trastsångaren, Härmsångaren, Höksångaren, Ärtsångaren, Törnsångaren, Trädgårdssångaren, Svarthättan, Lundsångaren, Nordsångaren, Grönsångaren, Gransångaren, Lövsångaren, Kungsfågeln. LÄRKOR: Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan, Berglärkan. PIPLÄRKOR OCH ÄRLOR: Fältpiplärkan, Trädpiplärkan, Ängspiplärkan, Rödstrupiga piplärkan, Skärpiplärkan, Gulärlan, Forsärlan, Sädesärlan. STRÖMSTARAR: Strömstaren. GÄRDSMYGAR: Gärdsmygen. STJÄRT-MESAR: Stjärtmesen. TRÄDKRYPARE: Trädkryparen.

FÄLTSPARVAR: Lappsparven, Snösparven, Gulsparven, Ortolansparven, Videsparven, Sävsparven, Kornsparven.

FINKFÅGLAR: Bofinken, Bergfinken, Gulhämplingen, Grönfinken, Steglitsen, Grönsiskan, Hämplingen, Vinterhämplingen, Gråsiskan, Snösiskan, Bändelkorsnäbben, Mindre korsnäbben, Större korsnäbben, Rosenfinken, Tallbiten, Domherren, Stenknäcken. TIMALIOR: Skäggmesen. NÖTVÄCKOR: Nötväckan. GYLLINGAR: Sommargyllingen.

FLUGSNAPPARE: Grå flugsnapparen, Mindre flugsnapparen, halsbands-flugsnapparen, Svartvita flugsnapparen ( huvudsakligen insektsätare.)

JÄRNSPARVAR: Järnsparven. MESAR: Entitan, Talltitan, Lappmesen, Tofsmesen, Svartmesen, Blåmesen, Talgoxen. PUNGMESAR: Pungmesen.

TRASTFÅGLAR: (Allätare - vissa huvudsakligen animalisk föda ) Rödhaken, Näktergalen, Blåhaken, Svarta rödstjärten, Rödstjärten, Buskskvättan, Stenskvättan, Ringtrasten, Koltrasten, Björktrasten, Taltrasten, Rödvingetrasten, Dubbeltrasten

Finkar, sparvar: Huvudsakligen sädätare. Blandat fågelfrön, samt mat åt kanariefåglar.

Rödhakar, järnsparvar, koltraster, trastar, mesar: huvudsakligen insektsätare.

Insektsblandning/ insektsätande fågelmat, mjölmask, maggots, bär, frukter, gärna äpple, russin, rönnbär, kokt potatis, mycket fint strimlat kött. Erbjud mycket varierad kost för att se vad fåglarna/fågeln föredrar.

Fröätare. Fröblandning för undulater, hirs etc. Erbjud gruskorn. Tycker mycket om kex som är bra att starta med.

Hämpling: blandat frö som grund, erbjud också mycket grön föda såsom unga maskrosblad, grön sallat, spenat, vattenkrasse.

Steglits: vallmofrö, tistel frön, kardborre frö, linfrö, hampa, äpple och grön föda såsom, unga maskrosblad, grön sallat, spenat, vattenkrasse.

Grönsiska: vallmofrön, granfrön och alfrön, tistel frö, kardborre frö, Hampa kan ges i små mängder. Fläder och björkfrö är speciellt uppskattat. Grön mat såsom maskrosblad, grön sallat, spenat, vattenkrasse, erbjud också små mjölmaskar.

Grönfink: mognande solroskärnor (mycket uppskattat), hampa, havre, kanariefågelfrö, vallmofrö, linfrö, viltfågelfröblandning. Erbjud också grön föda ; maskrosblad, grön sallat, spenat, vattenkrasse, oxelbär, äpple.

Stenknäck: oxelbär, blandat frö, kanariefågelfrö, vallmofrö, linfrö, små mängder av havre, körsbärskärnor. Erbjud också grön föda såsom, maskrosblad, grön sallat, spenat, vattenkrasse, grenar med knoppar, mjölmask, myrägg. Äpple samt höstbär om det är en sådan årstid.

Domherre: blandat frö: vallmofrö, kanariefågelfrö, viltfågelfröblandning, liten mängd av hampa, oxelbär, solroskärnor, någon mjölmask ibland, samt grön föda såsom maskrosblad, grön sallat, spenat, vattenkrasse, knoppande grenar från fruktträd, bär beroende på årstid.

Gärdsmyg: hårdkokt ägg, finhackat och blandat med insektsfoder/blandning: gradvis större andel av insektsblandningen. Alternativ: blandning av keso, jordnötssmör och insektsfoder/blandning.

Koltrast, stare, trastar, mesar, näktergal, gärdsmyg, rödhake, sädesärlor:

Huvudsakligen insektsätare. Insektsfoder/paté eller blandning från djuraffären.

Erbjud också rå köttfärs, hackade hårdkokta ägg, frukt och bär, katt eller hundmat.

Små syrsor, maggots (ingen mat i tarmen, kolla det genom att ingen mörk linje syns längs kroppen) Extra vitamin/mineraltillägg (ex. multivitamin för hund, Dogevit)

Knoppar med bladlöss är jämförelsevis lätt att samla för små fåglar, såsom gärdsmygar och rödhake då de tycker om att picka

Sparvar: frö och insektsätare. Erbjud både insektblandning/insekter samt frö med gruskorn.

Stare: Insektsfoder/blandning samt små remsor av kött, gärna levande insekter, bär och mjuk frukt. Ställ fram en bricka med ex. en grästuva och göm insekter, mask inuti för att fågeln/arna ska få stimulans när de letar efter födan.

Gråsparv: Fasanfoder samt olika fröer, knoppar, talgboll, insekter och brödsmulor. Erbjud gruskorn, dricksvatten och vatten för att ha att bada i.

Koltrast: Erbjud insektsfoder/blandning , beopellets, bär, frukter såsom äpple och päron, samt mjölmask. Mjölmasken kan placeras i ex. en tom kokosnöt och därigenom får koltrasten stimulans när den söker efter födan.

KRÅKFÅGLAR: (Allätare - huvudsakligen animalisk föda) Nötskrikan, Lavskrikan, Skatan, Nötkråkan, Kajan, Råkan, Kråkan, Korpen

Erbjud ex. uppskuren kyckling i små bitar, mjölmask, köttfärs, ägg, äpplen samt hund/kattmat på burk eller torrfoder blandat med insektsfoder och spannmål/bröd. Vitamin/mineraltillägg.

Nötskrika: Hund/kattmat på burk eller uppblött torrfoder, potatis, hönsfoder, insektsblandning, lite grönsaker såsom fräscha ärtor och bönor, frukt, jordnötter (utan salt), ekollon, spannmål, bröd/bullar (ej för mycket), samt en gång i veckan mjölmask/maggots.

Korp: Proteinrik kost, ex. köttfärs och annat kött. Skär i mindre bitar eller lägg in en större bit så att korpen kan picka. Erbjud också lite annat som ex. ägg.

Råka: Blandad kost, ex. fullkornsbröd uppblött i rått ägg, kött, kalkonfoder, mindre mängd maggots eller mjölmask.

Kaja: Kalkonfoder, jordnötter, lite maggots eller mjölmask, fullkornsbröd, bär, spannmål, ägg.

Köttfärs, insektsblandning för fåglar, vitamin/mineraltillägg, samt döda mjölmaskar, blandat. Även vuxna fåglar måste handmatas eftersom de i det vilda flyger omkring och fångar sin föda i flykten. Rulla små bollar och erbjud en boll varannan timme under dagsljus. Storleken bör anpassas så att man ser att fågeln utan problem kan svälja bollen.

Svalor: Insektsätande. Blandning av 75 procent köttfärs, 25 p insektsblandning för fåglar. Ge gärna waxmott eller rena maggots (ingen mat i tarm, kolla genom att ingen mörk rand syns längs kroppen) och levande insekter, syrsor är populärt.

OBS! Tornseglare, svalor och nattskärror fångar allesamman sin föda flygande och de accepterar sällan att äta från ett fat.

Blandsäd ex. vete, hirs, extra vitamin/mineraltillägg, duvfröblandning (som innehåller ett brett sortiment av fröer), andra fröblandningar, allfoder för kyckling.

HACKSPETTAR: Större hackspetten, Vitryggiga hackspetten, Mindre hackspetten, Tretåiga hackspetten, Göktytan, Gråspetten, Gröngölingen, Spillkråkan

Födan består huvudsakligen av insekter från träd och bark. Det är svårt att få dessa fåglar att äta från ett fat. Smeta i stället in en murken stock med ex. köttfärs. Erbjud också kattmat på burk, jordnötssmör samt insektsblandning och gärna levande föda, som ex. mjölmask.

Tornseglare: Blandning av 75 % köttfärs, 25 % insektsblandning för fåglar, fuktade med vatten, samt mjölmask.

Tvångsmatning då fågeln inte tar emot själv; Håll i huvudet, dra försiktigt i håret under näbben för att näbben ska öppnas. Lägg mjölmasken längst bak i munnen, stäng näbben och vänta tills fågeln svalt. Upprepa.

OBS! Tornseglare, svalor och nattskärror fångar allesamman sin föda flygande och de accepterar sällan att äta från ett fat.

Kungsfiskare: Färsk nyfångad/nydödad fisk. Elritsor, guppy. Småsill, nytinad samt tillsätt i fisken tiamin (vitamin B1)

Är svåra att få att äta i fångenskap och måste ofta tvångsmatas. Vid tvångsmatning ska alltid huvudet på fisken vara nedåt.

Kan erbjudas insektsblandning för fåglar, mjölmask, blandsäd/korn, vete, havregryn och majs, hönsfoder/kalkonfoder, bär, bärris, ljung, knoppar och skott, löv m.m.

Fasaner: Hönsfoder/kalkonfoder (finns på Granngården/Lantmännen), späda kvistar, knoppar, skott och olika sorters bär, bärris ex. kråkbärsris, ljung.

Skogshöns: Mat från naturen ska erbjudas om möjligt: Löv, gräs och bär, erbjud endast lite spannmål.

OBS! Samtliga hönsfåglar ska alltid ha tillgång till fräscht vatten samt gruskorn.

EGENTLIGA ÄNDER: Gräsanden, Bläsanden, Snatteranden, Krickan, Stjärtanden, Årtan, Skedanden

GÄSS: Sädgåsen, Bläsgåsen, Fjällgåsen, Grågåsen, Kanadagåsen, Vitkindade gåsen, Prutgåsen, Gravanden

DYKÄNDER: Ejdern, Alfågeln, Sjöorren, Svärtan, Knipan, Brunanden, Berganden, Viggen

EGENTLIGA ÄNDER: Gräsanden, Bläsanden (för mat, se gäss), Snatteranden, Krickan, Stjärtanden, Årtan, Skedanden

Egentliga änder är spannmålsätare. Spannmål är korn, vete, havregryn, majs m.m. Detta, tillsammans med Pullfor (för höns/kycklingar/änder, finns på Granngården/Lantmännen). Eftersom Pullfor snabbt löser upp sig i vatten, så kan man med fördel lägga det som det är på ett fat intill en vattenskål. Det är viktigt att vattenskålen står precis bredvid, eftersom de tycker om att "snattra" med maten i vattenskålen. Vissa tar helst spannmål som flyter i vatten.

OBS! Använd inte kalkonfoder till vanliga änder, eftersom det har för hög proteinhalt, vilket kan leda till missväxta/missbildade vingar och ben. Extra viktigt när det gäller andungar som växer!

Lägg även gärna lite klippt gräs på maten, maskrosblad är också OK. (Isbergssallad har för lågt näringsvärde!)

Det är viktigt att de har tillgång till finkornigt grus, (ex. granitgrus, finns på Granngården/Lantmännen eller i djuraffär) det samlas i magen och hjälper den att bryta ner maten. Kalkstenssand och ostronskal är också bra.

Svanar som normalt lever i stadsmiljö, är i regel vana att bli matade av människor. Vissa svanar är så vana vi det att de inte tar annat än smulat bröd i vatten. Använd då helst fullkornsbröd. Man kan gärna börja med smulat bröd, och sedan successivt lägga i samma mat som för Änder (se ovan).

GÄSS: Sädgåsen, Bläsgåsen, Fjällgåsen, Grågåsen, Kanadagåsen, Vitkindade gåsen, Prutgåsen, Gravanden

Betande andfåglar, som Gäss och Bläsand, behöver mer grönt. Såsom gräs, mörka sallads sorter, alfaalfa m.m. Men även samma som övriga änder.

DYKÄNDER: Ejdern, Alfågeln, Sjöorren, Svärtan, Knipan, Brunanden, Berganden, Viggen

Dykänder behöver både mer proteinrik mat, samt mer animalisk föda. Pellets för ex. flamingos, uppblötta hundkex/hund-torrfoder samt fisk.

OBS! ALLA fiskätande fåglar måste få thamintillskott, d.v.s. vitamin B1 (ca 35mg/kg)

Även vitamin E är viktigt!

MÅSAR: Dvärgmåsen, Skrattmåsen, Fiskmåsen, Silltruten, Gråtruten, Havstruten, Tretåiga måsen

TÄRNOR: Skräntärnan, Kentska tärnan, Fisktärnan, Silvertärnan, Småtärnan, Svarttärnan

Erbjud olika fisksorter såsom skarpsillar, småsill, torsk, lax m.m. Kyckling i mindre bitar, kattmat, hundmat på burk, uppblötta valpkex i bitar, kakor och bullar. Måsar äter allt möjligt så erbjud lite av varje.

Färsk fisk blir snabbt dålig, såvida den inte fryses in eller ligger i kalt rinnande vatten. Fiskätande fåglar vill inte äta varm fisk, så man bör server den på följande vis:

Lägg dem i en grund skål med kallt vatten, och låt dem tina upp i ett kylskåp

Efter 30 min tas fisken bort. Finns minsta tecken på att den är dålig så måste den slängas, i annat fall så måste den förvaras kallt till nästa matning.

OBS! ALLA fiskätande fåglar måste få thamintillskott, d.v.s. vitamin B1 (ca 35mg/kg)

Även vitamin E är viktigt!

Tordmule kan behöva tvångsmatas i början. LÄMNA FÅGELN I FRED i 1-2 timmar efter tvångsmatningen för att minska risken av regurgitation (kastar upp/kräks)

Sillgrisslor: Erbjuds en kost av skarpsillar ca 12 cm långa och som ska serveras i en grund skål med havsvatten. Bör äta 20x200g fisk dagligen/fågel. Ett trick för att få fågeln att börja äta kan vara att placera ut fiskar med lite mellanrum längs med poolkant/dammkanten och se till att huvudena sticker upp.

Tordmule: Erbjuds en kost av skarpsillar ca 12 cm långa och som ska serveras i en grund skål med havsvatten. Bör äta ca 15x150 g fisk per dag och fågel.

SMÅVADARE, MORKULLAN, BECKASINER, SPOVAR, STORSNÄPPOR M.FL.: Mosnäppan, Skärsnäppan, Kärrsnäppan, Myrsnäppan, Brushanen, Dvärgbeckasinen, Enkelbeckasinen, Dubbelbeckasinen, Morkullan, Röd-spoven, Myrspoven, Småspoven, Storspoven, Svartsnäppan, Rödbenan, Gluttsnäppan, Skogssnäppan, Grönbenan, Drillsnäppan, Roskarlen, Smal-näbbade simsnäppan

BROCKFÅGLAR: Mindre strandpiparen, Större strandpiparen, Svartbenta strandpiparen, Fjällpiparen, Ljungpiparen, Tofsvipan

Större delen av vadare kan erbjudas insektsblandning för fåglar, men ge också levande föda såsom maggots och mjölmask, fint hackade eller klippta bitar rått kött, uppblött bröd och lite olika fröer.

Morkulla: Mjölmask, daggmaskar, maggots, waxmott. Serveras i en grund bricka/skål.

Strandskata, Skärfläcka, Beckasin, Spov, Rödbena, Strandpipare, Rödspov: Blandning av: skuren eller mosad skarpsill/småsill, mjölmask, insektsblandning (soft food mix), räkor i små bitar, musslor i små bitar, ska serveras i en grund bricka/skål med vatten.

Storspov: insektsblandning, med några uppblötta vinbär i, samt levande insekter. Komplettera med köttfärs två gånger varje vecka.

Strandskata: stora mängder av levande föda, särskilt daggmaskar (och sandmaskar om tillgängligt) speciellt i början. Gradvis kan man blanda upp med uppblött bröd, mjölmask, maggots och lite skuren fisk eller kött.

Tjockfot: insektsblandning med tillägg av maggots, mjölmask och klippta bitar rått kött.

Ljungpipare: insektsblandning, mjölmask, maggots, levande insekter, frö, lite spannmål; tillfälligtvis hackat hårdkokt ägg eller köttfärs.

Mindre strandpipare: Soft food mix, mjölmask, maggots, annan levande föda, myrägg; lite köttfärs tillfälligtvis.

Rödspov: insektsblandning, med några uppblötta vinbär i, ge extra levande insekter. Lägg till köttfärs två gånger varje vecka.

Drillsnäppa: insektsblandning, levande insekter, också frö och lite spannmål. Kycklingar: insektsblandning med fräscha myrägg och hackat hård kokt ägg i början, senare små maggots och klippta/skurna mjölmaskar och uppblött hirs.

Roskarl: insektsblandning uppblandat med köttfärs, extra mjölmaskar samt andra insekter, hårdkokt ägg, riven ost.

Kärrsnäppa: insektsblandning och levande föda såsom mjölmask, maggots, också frö/spannmål

Brushane: insektsblandning, levande föda såsom maggots och mjölmask, lite frö.

Skärfläcka: insektsblandning blandat med finmalen köttfärs, hackat hårdkokt ägg, finriven morot, kokt ris, torkade räkor, samt mjölmask, vitamin och mineraler.

STORVADARE (Ciconiiformes)

Gråhäger: Skarp- småsill, klippta eller skurna i tunna remsor. Tillsätt vitamin B 1 (thamin) Kan ibland äta dagsgamla kycklingar.

Injicera fisken med varierande mängder luft och därigenom efterhärma fisk på olika nivåer i havet. Använd ex. en tvätthink.

Måste ibland tvångsmatas med hel fisk eller kycklingar, men kommer att kräkas upp om den är/blir stressad.

LOMFÅGLAR (Colymbiformes)

DOPPINGAR: Smådoppingen, Skäggdoppingen, Gråhakedoppingen, Svart-hakedoppingen, Svarthalsade doppingen

Skäggdopping: ska serveras skarpsill/småsill från en grund skål med vatten

Smådoppingar: kan ta fisk som släpps i en åt gången (levande) då de vill dyka och ta rörlig fisk.

Lom: kan erbjudas upptinad infryst fisk såsom skarpsillar, sill, sand ålar, samt extra tiamin tillskott (vitamin B1)

Färsk fisk blir snabbt dålig, såvida den inte fryses in eller ligger i kalt rinnande vatten. Fiskätande fåglar vill inte äta varm fisk, så man bör server den på följande vis:

Lägg dem i en grund skål med kallt vatten, och låt dem tina upp i ett kylskåp

Efter 30 min tas fisken bort. Finns minsta tecken på att den är dålig så måste den slängas, i annat fall så måste den förvaras kallt till nästa matning.

OBS! ALLA fiskätande fåglar måste få thamintillskott, d.v.s. vitamin B1 (ca 35mg/kg)

Även vitamin E är viktigt!

Skarv: Skarpsillar, och små sillar (tillfälligt större fisk ex. öring) serveras i en grund bricka eller skål med vatten. Se Lom och Dopping, ovan.

Tvångsmatning kan behövas: detta ska bara göras av en erfaren person eller viltrehabiliterare. Att tänka på vid tvångsmatning: använd tjocka handskar samt ansiktsvisir eller annat lämpligt ögonskydd. Sitt på knä gränsle över fågeln och tvinga upp näbben. En andra person ska nu köra ner fisken i strupen. Massera försiktigt tills fisken är helt svald.

LÄMNA FÅGELN I FRED i 1-2 timmar efter tvångsmatningen för att minska risken av regurgitation/kastar upp.

De kan lära sig att associera fisk med mat efter att ha tvångsmatats i början.

Efter ett tag kommer fågeln att ta emot fisk som kastas till den eller fisk som serveras från stor skål.

RALLAR OCH SUMPHÖNS: Vattenrallen, Småfläckiga sumphönan, Korn-knarren, Rörhönan, Sothönan

Tranor: är allätare. Födan bestå av bär, frön, växtdelar som färska skott av vatten- och sumpväxter, insekter, sniglar, mask, och mindre groddjur och gnagare. Äter även gärna spannmål (korn, vete, havre, majs) och potatis.

Tranungar växer långsamt, så man bör undvika mat med för hög halt av methionin och cystin (0,7 %). För höga halter kan leda till missväxt/skelettskador.

Insektsätande kost, behöver levande föda såsom maggots och mjölmask, Soft-foodmix (insektsblandning). Även Pullfor (Allfoder) och spannmål.

Uppblött bröd är uppskattat särskilt hos rörhönor, hackad spenat uppskattat hos sothönor.

Vattenrall: insektsätande kost, också levande föda såsom maggots och mjölmask, daggmaskar samt gräsfrö, ägg.

Småfläckig sumphöna: Soft-foodmix, uppblött bröd, hackat hårdkokt ägg, blandat frö, mycket levande föda såsom maggots, mjölmask eller andra insekter.

UGGLOR: Berguven, Fjällugglan, Hökugglan, Sparvugglan, Kattugglan, Slag-ugglan, Lappugglan, Hornugglan, Jordugglan, Pärlugglan

KÄRRHÖKAR: Bruna kärrhöken, Blå kärrhöken. GLADOR: Gladan. ÖRNAR: Havsörnen, Kungsörnen. FISKGJUSAR: Fiskgjusen

Rovfåglar är rena köttätare, och bör matas med helkroppsdjur, d.v.s. möss eller dagsgamla kycklingar. Möss är bättre kost, och bör användas som huvudkost. Även päls/fjädrar, skellett m.m. är viktigt.

Maten som erbjuds bör efterlikna den föda de fångar i det vilda. Exempelvis är det lättare att få en rovfågel att äta i fångenskap då man erbjuder bruna laboratoriemöss i stället för vita. Fåglar som inte vill äta själva ska erbjudas ex. möss för att “komma i gång”.

Fräscha möss och råttor eller småfåglar som katten tagit kan frysas in och användas till ex. ugglor och tornfalkar. Även fräscha trafikdödade djur kan vara användbara.

Färskt kött kan erbjudas skuret eller klippt i mindre bitar. Använd bitar av vanligt kött, lever eller hjärta. Doppa gärna köttbitarna i vatten vid handmatning för att ge extra vätska, (ljummet vatten.)

Man bör även rulla in köttbitarna i lite katt/hundhår eller fjädrar. Det är viktigt att fiberhalten upprätthålls med hjälp av detta. Om rovfåglar får fiberfattig kost leder det till magstörningar som diarré, som i sin tur leder det till vätskebrist.

Tillsätt kalcium/vitamintabletter, ex. Kafomavit. Tabletter är bättre än pulver, som fastnar lätt i gom och svalg. (Några dagar utan kalciumtillskott är ingen fara.)

Om fågeln själv äter kan man (ibland) placera köttbitarna/mössen i vattnet för att ge extra intag av vätska.

Handmatningstips: Rovfåglar

(För undernärda fåglar/ungar)

Knacka milt på sidan av näbben för att uppmuntra fågeln att öppna munnen

Använd en pincett och ge en liten bit i taget. Det går också bra med fingrarna om man föredrar det.

Se till att fågeln i sin egen takt får möjlighet att svälja. Stryk lite försiktigt längs strupen om det tar lång tid, detta kan uppmuntra fågeln att svälja.

Se respektive art under: Däggdjursungar. (Klicka på texten) Den mat som erbjuds under avvänjningsperioden och i sista steget är den samma som för vuxna.