Djur i kriminalvården

Hur allt började ...

Sommaren 2004 fick vi, Lili och Mog på Djurens ö, ett brev från en intern på Hall som där beskrev sitt och även andra interners engagemang för djur. Vi blev starkt berörda av brevet och eftersom vi vet hur mycket djuren betyder för oss människor förstod vi direkt att de måste ha en stor betydelse för de som är frihetsberövade och inte har möjlighet att komma nära djuren. Under en tid sökte vi information på ämnet, och upptäckte snart att man runt om i hela världen framgångsrikt jobbar med djur på fängelser. Vi kontaktade ledningen på Hall i Södertälje (Stockholm) och föreslog ett pilotprojekt, och även om detta var nytt för Sverige så var ledningen positiv och välkomnade projektet. Vi mjukstartade med två illertjejer, varav en snart parades och fick fem söta illervalpar som överöstes av kärlek från internerna. Både vi, internerna och personalen på Hall insåg snart alla de positiva effekterna som djuren bidrog till.

Vi påbörjade också besöksprogram med olika djur, hundar, ormar, kaniner etc på ytterliggare två avdelningar där behovet var stort av stimulans och bättre kommunikation m.m. Besöken gav en direkt effekt och var för många långt över förväntan. Vi har sedan dess fortsatt studera utländska metoder för att kunna utveckla arbetet ytterliggare, och det känns som om vi bara är i början av ett nytt spännade projekt inom Svensk kriminalvård ... Vill ni komma i kontakt med oss gällande detta arbete, maila till djurikrim@djurenso.se

Varför djur ?

Redan på 1700-talet infördes olika smådjur på The York Retreat, ett psykiatriskt sjukhus i England. Man kunde konstatera att djuren hade en lugnande effekt på patienterna och att de initierade självkänsla och ansvarstagande. Men detta var bara en av många sjukhem som insåg djurens förmågor. Användandet av djur i vårdsammanhang har växt under 1900-talet runt om i världen. En av pionjärerna på området, Dr Boris M Levinson, en Amerikansk professor i psykiatri, använde redan på 60-talet sin hund Jingels som medarbetare.

Han gjorde uppseendeväckande fram-steg, utvecklade arbetsmetoden och lade grunden till " PFT - Pet Facilitated Therapy ". Pet Facilitated Therapy och innebär att man använder djur för att lösa människoproblem och underlätta vården genom att "utnyttja" den fysiska, känslomässiga, intellektuella, och filosofiska förbindelsen som uppstår mellan en person och ett djur. Många forskare hävdar att djur är naturliga terapeuter som spontant  uppfyller grundregler som:

• att inte vara värderande
• att lyssna, att stödja och visa empati
• att förmedla förmågan att uppskatta enkelheten
• använda icke–verbal kommunikation (avläsa och signalera kroppsspråk)

Varför på fängelser ?

Under senare år har det riktats mycket kritik mot de ”vårdfabriker” som växt fram under 1930-1980-talen. Miljöer som har mycket negativa effekter på patienters, anhörigas och personals stressnivåer, vårdkonsumtion och kostnader. Även kriminalvården tillhör en av dessa ”fabriker” där tyvärr mycket av vården saknar individuella behandlingsmetoder och klienterna lätt hamnar på ”löpande bandet”. Situationen förvärras av ökade vårdkostnader, missnöje hos klienter, hos anhöriga och personal, bristande vårdresurser och svårigheter att få kvalificerad personal. Erfarenheterna från djur inom kriminalvården är många. Bland annat leder det till:

• bättre kommunikation och samarbete mellan de intagna, men även mellan de intagna och personalen
• en mer avslappnad atmosfär på anstalten
• ökad förståelse för omsorg och ansvar för något levande
• hjälp att komma i kontakt med sina känslor
• ökade möjligheter att finna ett jobb efter avtjänat straff
• ökad självkänsla och självförtroende samt respekt för människor och djur
• minskad fokusering på alkohol, droger och våld
• den beröring/fysiska kontakt som man saknar om man sitter instängd, men som djuren kan ge på ett naturligt sätt

”Bättre ut”...

Forskning har redovisat att djuren får sin största betydelse i krissituationer och när livssituationer och roller förändras, som t.ex. att bli ensam eller att flytta till ett vårdhem, eller en anstalt. Genom att jobba med djurprojekt, kan var och en av internerna finna en personlig relation till djuren. Många interner har, eller har haft djur själva och har lätt att ta upp sina känsloband med djuren. ”Bättre ut” – är kriminalvårdens motto. Målet med kriminalvård är att internerna ska vårdas för att komma till rätta med sina ”problem” eller de orsaker som gjort att de blivit kriminella, för att sedan komma ut som ”bättre människor”. Men under isolering från omvärlden uppstår lätt isoleringsskador som kan ”skada” en individ, samtidigt som han/hon är intagen för vård. Det är därför extra viktigt att inom kriminalvården upprätta en livsmiljö som är tillräckligt god för att en person ska har möjlighet att jobba med sina problem och ta till sig vården.

Svenska folkhälsostudier visar att de aktiviteter som ger störst effekt på välbefinnande, livskvalitet, psykisk och fysisk hälsa, rehabilitering och coping, är de som samtidigt kan tillfredsställa viktiga psykiska, sociala och fysiska behov. Där ingår djur.

Hälsoeffekter Arbetet med djur i kriminalvården är inte en terpeutisk behandlingsform i sig, utan ett komplement till den vård/terapi som bedrivs på anstalter. Det är ett komplement som leder till vissa hälsoeffekter, som bl.a. ”buffring” och ”coping”.

• Med buffring menas ett utvecklat skydd mot t.ex. stress, att jag tål påfrestningar av psykisk, social, fysisk eller medicinsk art.
• Coping avser hur jag handskas med t.ex. vardagslivets stress. Bra/Konstruktiv Coping = att ändra livsstil och ingå i ett djurprojekt för att ta del av en kreativ syssla, och djurens och gruppens gemenskap.  Dålig Coping = destruktivt, som att ta till alkohol eller knytnäven, eller passivt som att reagera med depression och social undanflykt.

Arbetet med djur inom både den allmänna vården och kriminalvården har visat sig leda till bättre buffring och konstruktiv coping. 

Hur går det till ?

Arbetet med djur inom vården är stort i många länder och har använts proffesionellt i över 30 år i bl.a. U.S.A. England, Japan och Frankrike. Vi har jobbat med två olika former:

• Besöksprogram där vi tar med djur en gång i veckan under ett bestämt antal timmar.
• Projekt med djur som är fast inneboende på anstalten. S.k. ”fasta djurprojekt”.

Många av effekterna av arbetet med djuren kan uppnås genom båda formerna, men varierar, exempelvis genom att ett fast projekt behandlar mer ansvarskännade och förtroende.

Besöksprogram

Stora organisationer, som ex. Delta society i U.S.A. gör över 1 miljon besök per år! Den metod som används är endera AAA eller AAT. Aktiviteter och terapi med djur.

AAA står för animal-assisted activity och bygger på att man träffas och umgås med djuren och varann. Spontana aktiviteter som saknar specifika mål, och som inte dokumenteras eller redovisas i form av resultat.

Exempel; Det kan ex. röra sig om en avdelning där klienterna uttrycker missnöje vad gäller understimulans. Där man vill få in lite ”friska vindar” på ett opretantiöst sätt.  Djuren har ett ”underhållningsvärde” även för de som bara vill betrakta dem på avstånd.

AAT står för animal-assisted therapy och handlar om att djuret ingår i en behandlingsprocess där avsikten är att förbättra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Arbetet riktar sig mot en specifik indivd/grupp och med att bestämt mål. Arbetet följs upp genom dokumentering som sedan kan redovisa ett resultat.

Exempel; Man vill ex. få en bättre komunikation mellan personalen och klienterna. Eftersom djuren är både neutrala och ”tysta”, blir de det naturliga samtalsämnet som alla kan delta i på ett avslappnat sätt. De blir ”Isbrytare”. Inom forskning används ibland termen ”social lubricant” (socialt smörjmedel) och betecknar djurs förmåga att skapa kontakt mellan människor.

Inte bara djuren ...

I och med våra besök med djuren uppstår även en relation mellan oss ”neutrala” besökare och internerna. Under vårt arbete har vi varit ett socialt stöd för flera av internerna, även efter avtjänat straff.

Social kompetens och social träning är viktiga ingredienser i vården. Den som drar sig undan, har svårt att kommunicera eller uppträder olämpligt har också svårare att få socialt stöd, hjälp och vård av personal, anhöriga och frivilliga. Försämras också verbal förmåga, kroppsspråk och humör via ex. depression kan isolering och social understimu-lering bli hälsohotande, buffring och coping försämras.

AAA eller AAT 

Inledningsvis kan man med fördel använda sig av AAA för att introducera arbete med djur. Däremot kan det vara till glädje och nytta för alla parter att jobba med AAT, där man kan uppnå väldigt bra resultat genom att skräddarsy arbetet och följa upp det genom dokumentationer.

Fasta djurprojekt - projekt där djur bor på anstalten...

Förutom besöksprogram kan man även jobba med projekt där djur bor på anstalten och en grupp uttagna interner står för den dagliga skötseln och vården. Den här formen av projekt leder till att de intagna får jobba med ansvar och förtroende. För många blir det en fast punkt i tillvaron, eller ett ” ankare ”som vi brukar kalla det. Det kan vara extra viktigt när det gäller intagna vars tidigare liv (på utsidan) har raserats p.g.a fängelsevistelsen.

Arbetet leder även till att internerna får jobba med samarbete, ansvarsområden och planering.

En annan typ av fast projekt är akvarium. Även om djuren inte är lika kelvänliga, så har ett akvarium många positiva effekter. Förutom de tidigare nämnda ansvar och grupparbete, så har ett akvarium en effekt som kan liknas med att vistas i naturen, en avslappning och återhämtning av krafter, något som forskning under senare år visat sig ha en stor betydande effekt på vård i alla former. Enligt Dr. Alan Dilani, chef för Research Center Design and Health i Novum Science Park vid Huddinge sjukhus, fungerar akvarier på samma sätt som naturen:

"De sätter igång en mental process, som kan stoppa oroliga tankar och därmed framkalla positiva psykologiska förändringar. Ett akvarium på arbetsplatsen minskar därmed stress och hjälper oss att må bättre".

En gnutta frihet ...

Det finns även de som upplever en ” spirituell ” tillfredställelse när de är med djuren, något som kan vara svårt att förklara. Många känner sig som en del av helheten/naturen och har beskrivit en känsla av livsenergi.

”När man blir frihetsberövad går själen i ide. Men för mig väcktes den för första gången på många år till liv när jag deltog i arbetet med djuren. Stunderna med dem blev som en oas, nästan som en gnutta frihet! "

                                                 Kjell Johansson, intern/Hall