Oljeutsläpp i Sverige

Oljeutsläpp i den svenska zonen runt Östersjön är många. Kustbevakningen har registrerat mellan 200 – 500 utsläpp per år. Hur många fåglar som drabbats av oljeutsläppen och som dött, är svårt att beräkna, men uppskattningsvis rör det sig om mellan 10 000 – 100 000 fåglar varje år. Vanligast är att oljan kommer ut i vattnet p.g.a. olyckor till lands eller sjöss. Många gånger genom okunnighet eller ovarsamhet från de verksamheter som hanterar oljan. De mindre oljeutsläppen, som vanligtvis är de som drabbar sjöfåglarna värst, kommer ofta från operationella utsläpp, exempelvis länsning av maskinrum. I skydd av mörkret och med liten risk att bli upptäckt pumpar fartygen ut oljan rakt ut i vattnet. Det är i dag svårt att göra sig av med oljerester och oljehaltigt avfall i hamnarna, och detta är också en bidragande orsak till oljeutsläpp. Alfågeln är ett exempel på en art som drabbas hårt av dessa mindre utsläpp. Vid Hoburgs bank utanför Gotland har mer än 20 000 individer hittats skadade varje år!

Vid större utsläpp som ex. då en oljetanker får läckage efter grundstötning är det lättare att lokalisera och samla upp oljan i tid. Sådana olyckor är i svenska vatten mycket ovanliga. De arter som drabbas värst av oljeutsläpp i dag är havslevande fåglar såsom alfåglar, sillgrisslor, lommar och tordmule. Det finns även andra arter som drabbas ex, svanar och änder om utsläpp görs i hamnar eller nära stränder. Idag är det vanligast att läns-jägmästare eller jaktvårdsföreningar avlivar oljedrabbade fåglar, men trenden börjar vända. Både allmänhet och djurskyddsföreningar uppfattar detta som oetiskt och tycker att tvätt av oljeskadade fåglar, är ett alternativ vi borde lära oss mer om, och använda oss av i de fall det är möjligt.

Det finns i dag många internationella organisationer som har stor erfarenhet av att tvätta oljeskadade fåglar och kunskapen ökar hela tiden. Även i Sverige finns det organisationer som har kunskap, men dokumentation om erfarenheterna har hittills varit begränsad.