Planens struktur

En beredskapsplan för oljeskadade fåglar och djur bör utformas på samma sätt som andra katastrofplaner:

1. Strategi: föreskrifter och förteckningar, lagar och regler, granskning, organisationer och aktörer involverade och deras roll, omfattning, riskbedömning, policy, etc.
2. Verksamhet: bilda en ledningsgrupp och arbetsteam, planer för genomförandet, instruktioner för de olika ansvarsposterna, informations- och kommunikationsplaner etc.
3. Data: stödinformation, kontaktlistor, inventarielistor; relevanta kartor, informationsblad; kontrollistor, etc.

I Organisering presentera ett förslag på hur en ledningsgrupp kan se ut, vilka olika poster som bör ingå och hur ledningsgruppen samarbetar med de team som utför ”fältarbetet”.

Strategi

Innan man börjar planera hur man ska hantera en situation, bör man först ta reda på vika typer av situationer som kan tänkas uppkomma, och vad man är villig, eller kan göra åt dem. Ex. utreda vilka områden som är i riskzonen p.g.a. sjöfarten etc. Vilka djurarter som vistas i dessa områden o.s.v. Men även vilken ambitionsnivå man väljer, d.v.s. vad tycker man är värt att rädda och hur mycket får det då kosta? Man bör också planera för ex. tillstånd som krävs, utbildning av arbetskraft, tilltänkta lokaler och ekonomiska resurser. Nedan följer några av de saker man bör gå igenom.

Introduktion och omfattning

• berörda myndigheter och deras ansvar
• tillstånd och regler (ex. tillstånd för rehabilitering av vilda djur, skyddade arter, regler för avfallshantering)
• geografiska avgränsningar
• andra åtgärdsaktiviteter, som ex. saneringsarbeten

Riskbedömning

• identifiering av aktiviteter och risker (tankbåtstrafik, dåliga väderförhållanden)
• typ av olja som troligtvis kan förekomma
• förekommande arter och deras omfattning
• sårbara arter och biotoper som bör prioriteras
• känsliga säsonger (övervintringsområden, rastområden etc.)

Respons-strategi

• filosofi och målsättningar
• begränsningar (Plan 1, 2 och 3)
• strategi för hälsa och säkerhet
• strategi för att förebygga att djurlivet utsätts för olja
• strategi för att observera och registrera oljeskadade djur (levande och döda) till havs
• strategi för omhändertagande av oljeskadade djur (levande och döda) som påträffas vid/på kusten
• strategi för avfallshantering (oljesmutsat vatten etc.)

Utrustning, material och lokaler

• fasta och temporära lokaler för tvätt, materiel etc
• medicinsk/veterinärutrustning (sondar etc.)
• material för infånganden och transport (håvar, burar etc.)
• IT, kontor och kommunikationsutrustning

Ledning, arbetskraft och utbildning

• ledningsgrupp och koordinatorer
• viltrehabiliterare, veterinär och rådgivare (ex. ornitologer)
• förbindelse med övriga berörda aktörer
• volontärer
• utbildningsprogram för volontärer
• hälsa och säkerhetsintruktioner

Kommunikation och kontroll

• kommunikationssystem, som telefonväxel, mobiler, e-mail, sms etc.
• journaler, datasystem, kartor

Finansiering

• ekonomiska resurser inom ex. kommunen
• ersättning från/stämningar av de som släppt ut oljan

Verksamhet

Så snart arbetsgruppen har planlagt vad som måste göras och hur man valt att bemöta/hantera olika situationer, måste man titta på vilka som kan tänkas utföra arbetet. Det kommer behövas människor på många olika poster, och inom många olika områden. En ledningsgrupp med ledarskaps- och administrations-kompetens, bra kommunikationssystem och rutiner, datainsamlig, koordinatorer för olika områden, fältteam, teamledare och volontärer etc. Ansvar och uppgifter måste fördelas ut på både avlönad och oavlönad ”personal”, och det krävs bra rutiner för att arbetet ska fungera för alla de involverade. Det är därför viktigt att se över och upprätta rutiner för bl.a. nedanstående saker inom sektionen ”Verksamhet”.

Inledande uppgifter, rutiner för att...

• rapportera om händelser och prel. uppskattning av omfattning, plan 1,2 eller 3
• meddela/samla ledningsgruppen och ev. andra berörda nyckelpersoner
• upprätta och bemanna ett ledningskontor/kontrollrum
• samla all nödvändig, grundläggande information (vilken typ av olja, väderleksrapporter, vilka arter som finns i området, både till havs och på land etc.)
• identifiera vilka arter som befinner sig i den omedelbara farozonen
• försöka uppskatta den väntade omfattningen av drabbade djur utifrån årstiden (häckningstider med ungar, övervintring etc.)
• vem/vilka ska hålla i kontakten med media

Insatsplanering och mobilisering, rutiner för att ...

• samla alla involverade
• identifiera vad som först bör prioriteras
• mobilisera team som omedelbart påbörjar första prioritet
• identifiera/upprätta insamlings- och vårdplatser/lokaler
• förbered pressuttalanden gällande situationen
• planera medellånga insatser ( 24-, 48- och 72 timmars)
• försök avgör om situationen är så omfattande att det kommer kräva att beredskapen höjs, d.v.s. om man ex. måste gå från plan 1 till plan 2
• förbered material/lokal/personal och andra tillgångar ”standby” som kan behövas
• upprätta strandsöknings- och insamlingsteam. Utse teamledare och upprätta rutiner för kommunikation, mötesplatser, insamlingsplatser, transporter etc.

Rutiner för att ha ”kontroll” på arbetet...

• upprättande av ett kontaktnät mellan ledningsgruppen och experter/rådgivare, gärna även med internationella, erfarna organisationer som ex IFAW/IBRRC, RSPCA
• upprätta rutiner för dagliga omständigheter/förändringar, som väderförhållanden, lägesrapporter från strandteam, tvätt-team o.s.v.
• upprätta ett avrapporteringssystem
• granska och planera både långsiktiga och kortsiktiga insatser/operationer
• förbered ev. extra utrustning, lokaler, transportfordon och extra arbetskraft
• förbered dagliga insatser, och försök samla så mycket info som möjligt på ex. en vägg/anslagstavla så att den är lättillgänglig för alla i ledningsgruppen
• utse ekonomiansvarig
• förbered pressreleaser och information till allmänheten
• försök etablera en bra relation till ortsbefolkningen i det drabbade området, så att de kan bli till en tillgång snarare än en del av problemet

Data

Datasektionen omfattar den information - datan - som är relevant i form av kontaktlistor, inventarielistor, informationsblad, djurfakta, kartor, etc. Ju mer samlad info som finns att tillgå, desto lättare kommer det vara att få svar på de frågor som dyker upp. I en krissituation, som en större oljekatastrof innebär, behöver man ofta få snabba svar för att kunna ta arbetet vidare utan att förlora tid och djur. Därför rekommenderar vi starkt att man i förebyggande syfte samlar all tänkbar användbar information i ex. vis en dator, och även uppdaterar den regelbundet. Information som t.ex:

Kontaktlistor

• verksamma viltrehabiliterare/djurskyddsorganisation och deras ansvarsområden, lokala och externa, (namn på kontaktpersoner, adresser, telefon, e-mail etc.)
• berörda kontakter inom myndigheterna, ex länsstyrelsen, kommunen, miljö och hälsa, kustbevakningen etc.
• volontärer/arbetskraft, kontaktuppgifter samt användbara kunskaper, som ex. kör bil, kör båt, har erfarenhet av djur etc.
• veterinärer, ornitologer, kontakter inom utländska organisationer (RSPCA/IFAW/IBRRC m.fl.)

Djurfakta

• arter som lever i området, djurböcker, matlistor m.m. (se artlistan)
• journaler
• prioriterings kriterier

Inventarielistor

• utrustning för arbetet på stränderna; skyddskläder, håvar/nät, förvaringslådor/transportburar, plastpåsar, etiketter, kommunikationsutrustning, transportfordon (bilar/båtar), insamlingsplatser/lokaler etc.
• utrustning för för- och eftervårdsarbetet; skyddskläder, material för att bygga upp temporära djurburar/hägn, transportburar, värmelampor, kyl och frys för mat och döda djur, kommunikationsutrustning etc.
• utrustning för tvätt; skyddskläder, tvättbaljor, tvättmedel (yes) etc.
• lokaler för vård och rehabilitering, lokaler för tvätt, kontorslokal för ledningsgruppen, veterinärsmottagningar, lagerlokaler etc.

Informationsblad/kartor

• volontärinformation, informationsblad till allmänheten, anslagstavlor till bl.a. ledningskontoret och vårdstationerna etc.
• topografiska kartor över relevanta områden, sjökort, bilkartor etc.