Från engagemang till beredskap ...

Som vi tidigare nämnt så finns det ingen planering för oljedrabbade djur i den kommunala beredskapen, och för att nå dit, eller åtminstone få kommunalt bidrag/resurser, tror vi att det krävs;

• en väl genomarbetad, organiserad plan med realistiska och motiverade mål
• en grupp aktörer (viltrehabiliterare/djurorganisation) med en tydlig roll- och ansvarsfördelning, som tar på sig arbetet och garanterar kunskap och säkerhet
• en realistisk kostnadskalkyl

Om det finns så kan personer ur ex. kommunerna, kustbevakningen, eller länsstyrelserna fungera som en styrgrupp och därigenom ha "kontroll" på resurserna.

Vårt förslag är att de som är intresserade av att rädda oljeskadade djur, som ex. de lokala viltrehabiliterarna/djurorganisationerna, sätter ihop en arbetsgrupp och jobbar sig igenom denna handbok. Vi kommer att behandla arbetet steg för steg. Ge förslag på hur en beredskapsplan kan utformas, hur en ledningsgrupp kan se ut, vad man bör tänka på etc. så att alla engagerade, från erfarna till oerfarna ska kunna delta.

Om arbetsgruppen bildas i förebyggande syfte, även om kommunen inte för närvarande är drabbad av en oljeolycka, så ökar chanserna betydligt för att kunna göra en bra insats den dag det händer. Arbetsgruppen kan då i samband med ett oljeutsläpp agera som organisationens ledningsgrupp, som vi kommer fördjupa oss i längre fram.

I nästa stycke belyser vi argument för och emot, och i kommande kapitel börjar vi med att ge er en överskådlig bild av själva arbetsprocessen gällande djuren, från infångandet till frisläppningen, och i den ordning arbetet bör ske för att det ska lyckas.

I Räddningsarbetet fördjupa oss i djurvårdsarbetet, metoder, tips och råd, men det är viktigt att inte fastna i detaljer under utarbetandet av själva beredskapsplanen och organisations struktur.

Är det värt att göra en insats ?

Många frågar sig om det verkligen är värt att tvätta oljeskadade fåglar. Vissa hävdar att djuren lider av det, att de inte kan fortplanta sig efteråt eller att det inte påverkar fågelpopulationer etc. Dessa påståenden grundar sig dock oftast på okunskap eller personliga åsikter. I dag jobbar många väl ansedda och etablerade organisationer världen över med att tvätta oljeskadade djur med goda resultat som förbättras ständigt i takt med nya kunskaper och erfaren-heter. Som vi nämnt i början av boken så bygger materialet i denna bok mycket på information från just dessa utländska erfarenheter och kunskaper. Vi (författarna) har även personliga erfarenheter både från Svenska och utländska oljekatastrofer, och kan uitfrån dessa påstå att det verkligen är värt att göra insatser för oljeskadade djur. Vi har med egna ögon sett fåglar som vi tvättat (ringmärkta) återkomma till sina vikar och skär, år efter år, välmående och med nya kullar av ungar.

För dem som hamnar i en disskusion om huruvida det är "värt det" vill vi gärna förmedla några av våra egna argument:

• Eftersom det är orsakat av oss så är det vårt etiska och moraliska ansvar, både gentemot individer som drabbas och miljön i sin helhet
• Eftersom vi har förmågan, kunskaperna och möjligheterna, bör vi använda oss av dem och rädda oskyldiga och drabbade individer
• När en del av en hotad eller känslig art drabbas kan oljetvätt och rehabilitering påverka artens överlevnad
• Eftersom det i dag finns så bra arbetsmetoder för tvätt av fåglar, kan man lika gärna tvätta även de arter som inte är direkt hotade i samband med att man räddar de som är det
• Kostnaderna för omhändertagandet av djuren under ett oljeutsläpp är procentuellt sätt väldigt små i proportion till kostnaderna för själva saneringen
• Resultaten av tvätt av oljeskadade djur har förbättrats markant under de senaste åren
• Allmänheten kan ”kräva” av de ansvariga myndigheterna att djuren räddas, och många försöker göra det själva om det inte finns någon beredskap eller om situationen nonchaleras. Så för att undvika att människor utan kunskap"tar saken i egna händer" borde en bra beredskap uppmuntras och välkomnas från myndigheterna