Prioritering

I samband med större utsläpp där många djur drabbas, bör prioriteringen följa allmänna krishanteringskriterier, vilket innebär att man lägger fokus på de som har störst chans att överleva.

Det är lätt hänt att man i första hand vill fokusera på de som är sämst, men om man gör det, kanske det leder till att de som har en chans att överleva får vänta, och hinner försämras så att deras chans går förbi. På så sätt förlorar man lätt både de som skulle kunnat räddas, och de som ändå inte skulle gå att rädda.

Prioriteringen är en svår och krävande uppgift, och bör utföras av en erfaren person; viltrehabiliterare eller veterinär. Någon som kan bedöma fågelns allmäntillstånd och chanser.

De fysiska tillstånden kan variera kraftigt från individ till individ. Vissa kanske bara har några fläckar och är i god kondition för övrigt, medan andra kan vara helt indränkta och kanske även har andra skador som uppkommit. Stresståligheten vid hantering varierar även från art till art.

Prioriteringen kan indelas i 3 grupper:

• Prioritering 1: De som har störst chans att överleva. Som har god fysik, en för arten normal vikt och temperatur, som svarar bra på behandlingen och som inom kort kommer kunna tvättas ren från oljan
• Prioritering 2: De som är nedkylda eller ex. har enklare skador eller tecken på förgiftning. Fåglar som ex. behöver vätskeersättning, mediciner eller sårbehandling, men som fortfarande svarar på behandlingen, d.v.s. visar tecken på bättring, och som efter en kort tids vård har en chans att klara av en tvätt
• Prioritering 3: Fåglar med liten chans att överleva. Djur som är kraftigt nedkylda, som lider av flera, svårare skador och som svarar dåligt på behandlingen.

Individer inom kategori 3 faller inom beslutet avlivning, vilket i detta fall kan vara humanare, såvida det inte finns gott om kunnig personal och möjligheter för intensivvård.

Individer inom kategori 1 och 2 behandlas/stabiliseras för att kunna genomgå tvättprocessen.

Kategori 2 kan även delas in i 2A och 2B, där 2A omfattar de djur som svarar bra på behandlingen och rör sig mot kategori 1 med ökade chanser att klara sig, och 2B som tvärtom svarar dåligt på förvården och lutar åt avlivning.