Vi behöver hjälp

Sjöfåglar

”Sjöfåglar”,  använder vi här som samlingsnamn för de arter som lever i vid hav och sjöar:

  • Andfåglar, (änder, svanar, gäss)
  • Måsfåglar (måsar, trutar, tärnor, labb)
  • ”Fiskätande arter”, som t.ex. alkor, stork, häger, rördrom, lom, doppingar, skarvar och tranor

Stadier i uppväxten

Dessa arter är borymmare (förutom Stork, Häger och Rördrom) som föds med dun och öppna ögon, och lämnar boet för att följa efter sin mamma och sina syskon redan inom ett dygn efter födseln (Svanar kan stanna i boet ett par dygn). De vistas tidigt i och vid vattnet, och med tiden får de en utvecklad fjäderdräkt och lär sig flyga.

STEG 1: Intensivvård

Bur och temperatur

Vid uppfödning av djurungar är det praktiskt att under intensivvårds-perioden använda sig av en bur med öppen topp eftersom värmekällan bör komma uppifrån och det är lättare att t.ex. mata. Förslagsvis kan man använda ett akvarium eller en djurbur för t.ex. marsvin. (En pappkartong i rätt storlek kan användas tillfälligt.) Man bör täcka akvariet/ buren med nät eller dylikt längst upp så att ingen tar sig ut eller in.

Inredning

Sjöfåglar har dun från det att de föds. De behöver inget bo/näste och äter själva direkt. De är ganska rörliga och går omkring i buren. En handduk att lägga på botten är ett bra alternativ i början, det är viktigt att de får bra grepp och inte halkar omkring. Ett annat alternativ är gummimatta som är mönstrad.

För att de ska känna sig mer trygga och finna sig tillrätta snabbare kan man lägga in ett gulledjur/dammvippa där man inunder placerar en klocka som tickar. Detta blir deras surrogatmamma.

Temperatur

Värmelampa ovanifrån är bäst (finns att köpa på djuraffär/lantmännen) Det fungerar även med en vanlig 40/60 watts lampa, men man bör använda röd eller blå glödlampa om natten. Lägg en termometer bredvid boet och kolla temperaturen med jämna mellanrum. Det är viktigt att det inte är för varmt eller för kallt. Temperaturen bör ligga omkring 32 – 37 ºC under lampan, och ca 18 – 21 ºC i andra änden av buren.

Titta också på beteendet:

  • Om de kurar ihop sig under lampan är det för kallt
  • Om de är så långt bort från lampan som möjligt och kanske flämtar är det för varmt

Vatten

Tänk på att använda grunda skålar för att undvika drunkning. En vattenautomat (finns på djuraffärer/ lantmännen) kan rekommenderas. Det är också bra om skålarna inte går att välta.

Föda, Egentliga änder: (Gräsand, Snatterand, Kricka, Stjärtand, Årta, Skedand. Obs! Föda åt Bläsand; se Gäss nedan)

Egentliga änder är spannmålsätare. Spannmål är korn, vete, havregryn, majs m.m. Detta, tillsammans med Pullfor (för höns/kycklingar/änder, finns på Granngården/Lantmännen). Eftersom Pullfor snabbt löser upp sig i vatten, så kan man med fördel lägga det som det är på ett fat intill en vattenskål. Det är viktigt att vattenskålen står precis bredvid, eftersom de tycker om att "snattra" med maten i vattenskålen. Vissa tar helst spannmål som flyter i vatten. För att få igång änder att börja äta kan även mjölmask erbjudas. OBS! Använd inte kalkonfoder till vanliga änder, eftersom det har för hög proteinhalt, vilket kan leda till missväxta /missbildade vingar och ben. Extra viktigt när det gäller andungar som växer! Lägg även gärna lite klippt gräs på maten, maskrosblad är också OK. (Isbergssallad har för lågt näringsvärde!) Man kan även ge mosad hårdkokt äggula blandat med kycklingfodret.

OBS! Det är viktigt att de har tillgång till finkornigt grus, (ex. granitgrus, finns på Granngården/ Lantmännen eller  i djuraffär) det samlas i magen och hjälper till att bryta ner maten. Kalkstenssand och ostronskal är också bra.

Föda, Svanar och Gäss

Svanar som normalt lever i stadsmiljö, är i regel vana att bli matade av människor. Vissa svanar är så vana vid det att de inte tar annat än smulat bröd i vatten. Använd då helst fullkornsbröd. Man kan gärna börja med smulat bröd, och sedan successivt lägga i samma mat som för Änder (se ovan). Betande andfåglar, som Gäss och Bläsand, behöver mer grönt. Som gräs, mörka salladssorter, alfaalfa m.m. Men även samma som övriga änder.

Föda, ”Fiskätande arter”, som t.ex. dykänder (Ejder, Alfågel, Sjöorre, Svärta, Knipa, Brunand, Bergand, Vigg) Även Skrakar, tärnor, alkor, stork, häger, rördrom, lommar, doppingar, skarvar och tranor.

Om de är mycket små/unga kan de inledningsvis erbjudas ”Fågel-mix” (klicka på länken) och levande insekter som mjölmask, maggots och waxmott. Handmata minst 1gång/timmen (06 – 23) med ex.vis en trubbig picett. ”Dingla” maten ovanför huvudet och försök även ”visa” den på ett fat nedanför/framför ungen. Du kan även måla pincettspetsen röd, gul eller grön för att efterlikna mammans näbb. Intoducera färsk fisk så snart som möjligt, ex. vis små bitar av sill/strömming, torsk, ål, makrill, elritsor,öring eller annan vit fisk. Försök anpassa storleken på fisken (eller fiskbitarna) efter ungen, d.v.s. små fiskar/bitar i början och sen större, hela fiskar i förhållande till att den kan svälja dem utan problem.

Viktig information om fisk och fiskätare!

Det är väldigt viktig att fiskätande fåglar erbjuds färsk fisk. Fisk blir snabbt dålig och då bildas ett ämne i fisken, thiaminas, som förstör fåglarnas thiamin (B1-vitamin.) Detta kan leda till en vitaminbrist som är farlig, så än en gång - Erbjud alltid färsk fisk och släng fisk som stått framme mer än 30 minuter.

Fisk

  • Ta ut ett par fiskar ur frysen
  • Lägg dem i en grund skål och låt dem tina upp i ett kylskåp OBS! Det tar ca 1 dygn (Om man använder en mörk skål syns fiskarna bättre)
  • När fisken precis tinat upp, så erbjuds den till fågeln
  • Efter 30 min. tas fisken bort. Finns minsta tecken på att den är dålig så måste den slängas, i annat fall så måste den förvaras kallt till nästa matning. Byt fisk minst 4 – 6 ggr/dag.

Mängd

De äter ca 50 % av kroppsvikten under uppväxten och övergår stegvis till ca 10 % vid vuxen ålder. (Svanar och större gäss äter ca 5 %) Men det enklaste sättet att se om de får i sig ordentligt, är att se att de går upp i vikt. Lägg upp ny mat 2 - 3 ggr/dag, och för att beräkna matförbrukningen per matningstillfälle kan du räkna med att de äter ungefär så mycket som går åt under de 4 första timmarna. OBS! Se till att de alltid har fri tillgång till mat! Om man matar upp flera individer samtidigt, så är det bra om man ställer flera skålar med mat och vatten utplacerade på olika ställen. På så sätt undviker man att de trängs och kliver runt i maten, men även att inte någon som kanske är mindre/blygare blir utan. OBS! Ställ inte maten direkt under värmelampan! Erbjud gärna en varierad kost!

Fåglar med speciella behov:

Stork, Häger och Rördrom matas av föräldrarna till de är flygga, så de kan behöva handmatas till vuxen ålder.

Bad ...

Även om sjöfåglar kan simma från dag 1, så händer tyvärr ofta drunkningsolyckor i samband med handuppfödning. Ett vanligt problem är att de inte kan ta sig i och ur badskålar, eller att de ligger i tills de är genomblöta, får lunginflammation och dör. Under första veckan behöver de inte bada. Det räcker med en liten vattenskål som de kan dricka ur, eller använda en vattenbehållare för hönskycklingar.

  • Om de badar i matskålen - gör rent dem och torka dem.

Matningsmetod

De äter själva från födseln, men måste uppmuntras, så de kommer igång.

  • Släpp mat framför ungen
  • Lägg levande mat (mask, insekter, skalbaggar) på maten. Levande mat kan uppmuntra matningen (extra viktigt för dykänder)
  • De reagerar lättare på gula och gröna föremål
  • Mask/larvformer uppmuntrar (extra viktigt för dykänder)
  • De inspireras av att se andra äta
  • Hårdkokt ägg och finhackat gräs kan öka aptiten
  • Lägg lite mat på ungens rygg, så de börjar putsa sig, och då även börjar smaka på det

OBS! Uppmuntra gärna flera ggr/dag

Ljus!

Sjöfåglar är under uppväxten beroende av ljus. Om de inte vistas i ljuset lika länge som den normala dagsrytmen, så kan de få missväxta (skruvade) vingar. Men de måste givetvis även ha skugga, så att de inte får solsting/blir överhettade.

Föda, Måsfåglar

Mås- och Trutfåglar är allätare (förutom tärnor och Alkor, se ovan), med vikt på animalisk föda, helst då fisk.

För små ungar: Mosa ihop rå fisk, smulat fullkornsbröd, fiskleverolja och lite mjölk. Fisksort, ex: sill (små/skarpsill) ål, makrill, öring, elritsor.

För lite större ungar: Hel fisk, fiskbaserad Hund- eller kattmat, Sardiner i tomatsås (Ej i olja!) Riven ost, smulat fullkornsbröd, kött, korv m.m.

Erbjud maten fuktig/blöt/kladdig!

Mängd och Metod

Kan handmatas (alt. med pincett/peang) inledningsvis, ca 4 - 6 ggr/dag. Mata tills krävan känns full (Marschmallow konsistens), men inte överfull! Ställ fram en skål med maten och försök få dem att ta själva. De brukar börja ta tidigt själva. Ett trick är att måla en nagel (vid handmatning) eller pincettspetsen röd. Eftersom mammans näbb har en röd fläck, så kan detta utlösa matreflexen. Man kan även rita en måsnäbb med en röd prick på, som man lägger under/intill matfatet, alldeles intill maten.

Kom ihåg att ...

  • Torka rent näbbar och fjädrar från matspill. Gammal mat leder ofta till bakterier och problem. Fjäderdräkten kan även lätt bli förstörd om den inte är helt ren
  • Låt ungen sova mellan matningarna, i en tyst, lugn miljö
  • Väg den dagligen så ni ser att den går upp i vikt som den ska

STEG 2: Avvänjning

Bur och inredning

Börja med en lite större bur. Sjöfåglar kräver i detta stadium mer yta på längd/bredd, snarare än på höjden, så länge de inte kan flyga. Därför kan man ex. använda en större kaninbur. De finns att köpa på djuraffärer, men man kan även göra en själv. Kaninburar på ben är väldigt praktiska och lätta att sköta. Se till att fåglarna har tillräckligt med utrymme att flaxa med vingarna. Fågelungar brukar flaxa lite upp och ner på plats när de lär sig flyga, så buren bör ha den höjden.

Vatten

En grund badbalja bör introduceras i det här stadiet. Ex. ett stort plastfat som används under stora krukor. De är bra eftersom de är ganska rymliga, men är inte mer än ca 4 - 6 cm djupa. (finns i de flesta blomsteraffärer) Låt fåglarna lära känna vattnet, och "badda" sig, d.v.s. att de kan stå i vattnet och blöta ner sig/putsa sig.

OBS! Håll ALLTID uppsikt de första gångerna, tills ni sett att de tar sig i och ur utan minsta problem. Om någon sitter/ligger i för länge kan den bli nedkyld och sjuk. Ta upp den, torka av den med en handduk och sätt den under en värmelampa. De kan lätt drunkna/ få lunginflammation. Ett normalt beteende är att de badar en liten stund och sen ställer sig i solen och putsar sig.

Flyg- och badträningsvoljär

Efter ett tag kommer de behöva en flyg- och badträningsvoljär. ”Sjöfåglar,” som namnet antyder, är fåglar som spenderar mycket av sin tid i, på eller runt vatten. Dessa fåglar behöver alla någon slags damm i  utomhusburen. Dammens storlek varierar från art till art. Arternas naturliga förhållande till vatten, både i samband med matning, drickande och badande, avgör val av pool och dess utformande.

Pooler kan endera köpas (som ex. barnpooler) eller tillverkas av ex. glasfiber, betong, galvaniserad metall i enklare former, med hjälp av dammfilt. Det viktiga är att materialet ska vara lätt att rengöra och desinficera. Det är viktigt att det inte finns några vassa eller skarpa kanter som fåglarna kan skada sig på.

De flesta sjöfåglar spenderar den största delen av tiden i eller nära vattnet, och de är därför även vana att ha en öppen himmel ovanför sig. Många tycker om att stå i vattnet och putsa sig i solen, eller rent av att ligga och sola vid strandkanten. Det är därför bra om sjöfågelvoljären har ett nätat tak och står på en relativt öppen plats, (d.v.s. inte mitt i en skog med grenverk som skymmer himlen) Genom att se andra fåglar i skyn, uppmuntras de även att flygträna själva.

Många av dessa fåglar lever i kolonier. Genom att låta flera av samma art växa upp tillsammans, eller under rehabilitering dela bur har det visat sig skapa en trygghet som gör dem lugnare. Man bör dock veta att de fungerar tillsammans, och INTE blanda arter av olika slag hur som helst. Vissa kan stressa eller rent av döda andra.

LÄS MER OM SJÖFÅGLAR I VÅR OLJEHANDBOK, KLICKA PÅ LÄNKEN!

Fåglar med speciella behov:

Dykande arter, som t.ex. Alkor kräver djupa dammar och väljer ofta att inte ens gå i en grund damm, som ex. en barnpool. Stenar eller korta pålar fordras som sittplats för vissa dykare.

Lommar och Doppingar, kräver djupa dammar och väljer ofta att inte ens gå i en grund damm, som ex. en barnpool. Stenar eller korta pålar fordras som sittplats för vissa dykare, men ska aldrig användas för Lomar och Doppingar eftersom de är alltför höga och kan orsaka skador på bröstbenet. Hos både Lom och Dopping sitter benen så långt bak att de inte kan gå normalt på land. (De spenderar nästan all sin tid i vattnet.) Därför måste poolsidorna vara vadderade så att de inte skadar bröstkorgen och fjädrarna, vilket i sin tur kan leda till att de inte blir vattentäta. Lommar och Doppingar har känsliga fötter. Om de inte är/blir vattentäta och ligger mycket på land, måste man även tänka på att smörja in fötterna med vaselin.

Tranor kräver höga burar eftersom de tenderar att hoppa hastigt uppåt, och kan skada huvud i en för låg bur. Vissa tranor badar regelbundet, och kräver en damm/pool som är upp till 30 cm djup, men eftersom de är vadare så måste den gradvis nå det djupet, (som i en naturlig damm/strand)

Hägrar behöver en stor voljär, med en grund damm och sittgrenar som sitter högt upp i buren. De trivs inte att sitta tillsammans med andra vadarfåglar.

Tärnor, måste kunna flyga över poolen/dammen och ta maten ur vattnet, men de badar inte naturligt i det.

  • Låt djuret sköta sig själv; äta, sköta sin hygien, träna etc.
  • Kontakt med människor endast vid rengöring av bur och byte av mat och vatten.

Frisläppning

När djuren vistats i voljären i ca 2 veckor är de redo för frisläppning. Gör då en frisläppningsutvärdering:

  • Kan äta själv
  • Har normal vikt
  • Har normal rörlighet
  • Flyger bra (parerar grenar, landar rätt)
  • Sitter bra på grenar
  • Är inte präglad
  • Har bra fjäderdräkt
  • Är ”vattentät” (tål regn, fågelbad)

Titta ut en lämplig plats. Försök läsa om, eller studera arten i det vilda. Finns det fler av samma art i ett område så tyder det på att det är ett bra område, där arten trivs.

Välj en period med bra väder.  Frisläpp alltid dagaktiva djur tidigt på morgonen, och nattaktiva strax efter skymning.