Sjukvård

Om du tagit hand om ett vilt skadat eller sjukt djur bör du omedelbart kontakta en sympatisk veterinär/viltrehabiliterare som kan hjälpa dig. Vi rekommenderar starkt att du inte försöker åtgärda svåra sår och skador på egen hand. Det leder i regel till att du gör mer skada än nytta, och samtidigt utsätter djuret för onödigt lidande. Men ibland kanske du blir tvungen att vänta en eller ett par dagar innan du kan få hjälp. Under den tiden är det viktigt att djuret inte skadar sig mer, eller att sår och sjukdomar förvärrar situationen. En bruten vinge kan exempelvis tejpas upp så att inte benändar river upp vävnader eller nervtrådar, eller ett varigt sår rengöras o.s.v.

Sårbehandling

Ett sår bör göras rent med koksaltlösning eller sårrengöring som t.ex. desivon eller jodopax. Du kan även göra en egen sårrengöring; 1 liter vatten, kokas upp med ½ matsked (7,5 ml) salt, och låt sen svalna. Använd ett mjukt tyg, kompresser eller dylikt och tvätta såret varsamt från centrum och utåt mot kanterna. Det är viktigt att all smuts försvinner. Se sen till att hålla såret rent och att det inte blir infekterat. Ett infekterat sår är svullet, rött och det kan förekomma vätska i det. Ett infekterat sår luktar illa (fåglar luktar normalt inget) och kan innehålla fluglarver, (se nedan). Om det blir infekterat behöver djuret antibiotika och du bör tala med din veterinär. 

En ”instängd” infektion betyder att såret är stängt ytligt sett, och saknar därför tillräckligt med luft för att läka. Under ytan samlas var och vätskor, huden blir svullen/röd och känns oftast varm över svullnaden. För att öppna såret kan du göra ”varma förband”. Använd t.ex. rena tygbitar eller sterila kompresser som genomdränks i en blandning som består av: 0,5 liter varmt vatten och 2 teskedar salt. Lägg förbanden på såret och låt vara i ca 10 minuter åt gången och upprepa varannan timme. Till sist kan såret öppna sig och du kan då dränera såret genom att trycka försiktigt runt om så att vätskan kommer ut. Därefter måste det hållas öppet och rent. Syns ingen bättring måste djuret till en veterinär. Läs mer om sår här, eller klicka på knappen “Sår och Frakturer”

OBS! Kattbett ... Små djur som blivit kattbitna måste omedelbart till en veterinär och få antibiotika. Kattens saliv och tänder innehåller en viss bakterie som inom bara 2 dygn kan döda djuret.

Magproblem

Om ett djur får förstoppning kan man t.ex. ge den lite parafinolja, på samma sätt som för människor. Och har den diarré kan man t.e.x. ge aktivt kol (finns på apoteket)

Undernäring

Ett skadat djur kan ha svårt att skaffa föda p.g.a. åkomman, och kan då lätt bli undernärd. Tecken på undernäring kan vara trötthet, låg kroppsvikt, insjunkna ögon, på en fågel känns bröstbenet väldigt skarpt/vasst. Börja med att behandla djuret mot vätskebrist, läs mer här! När djuret återfått lite vätska i kroppen kan man erbjuda mindre portioner av föda (se vem äter vad, klicka på länken), men försök välja ut den föda som är mildast och är mest ”lättsmält”. Om djuret inte själv vill äta måste man tvångsmata det. Små fåglar har snabb ämnesomsättning och måste tvångsmatas om de inte kommer igång och äter inom 6 – 10 timmar. Öppna näbben och mata dem med t.ex. insekter som mjölmask eller maggots. För rov-, kråk-, mås- och trutfåglar kan man t.ex. använda AD Hill´s science diet hund- och kattblötmat som finns att köpa hos veterinär. Om handmatningen inte fungerar kan dessa fåglar även sondas med en blandning av AD Hill´s och IRF, 50/50. Spannmålsätare kan sondas med fullkornsvälling. Läs om sondning här. Det är viktigt att tvångsmatning bara sker så länge det är absolut nödvändigt eftersom det är väldigt stressande för djuret.

Inre- och yttre parasiter

Många vilda djur bär på ett stort antal inre parasiter, som t.ex. olika typer av mask. Ett bra avmaskningsmedel är Axilur (finns på apoteket) För att ge rätt dos bör du rådfråga din veterinär. En farlig parasit är ”gapmask”. Ett tydligt tecken på gapmask är hes hosta, eller om man ser små röda maskar i luftstrupen. Om inte fågeln får behandling av en veterinär kommer den till sist att dö.

Yttre parasiter, som loppor och löss kan behandlas med Frontline (finns på apotek) OBS! Använd Frontline för katt! Om djuret har mycket parasiter kan det vara ett tecken på att djuret är försvagat eller sjukt. Fästingar går bra att ta bort med en pincett eller ”fästingplockare”.

Burar

Ett skadat eller sjukt djur ska inte röra sig för mycket. Vila och behandling gör att den återhämtar sig snabbare, så av den anledningen bör buren inte vara större än att djuret kan stå, ligga och röra sig lite fram och tillbaka. Det är även lättare att hålla rent och t.ex. medicinera, rengöra sår etc om man har en mindre bur i början. Inledningsvis bör djuret vara i en sluten bur, t.ex. hund- eller katt-transportbur, täckt på alla sidor. Ibland bör även fronten täckas med handduk för att motverka stress. Lägg tidningspapper i botten och något mjukt att ligga på, som en handduk, t-shirt, filt. OBS! Använd inte hö eller halm. Om en fågel inte kan använda benen kan du rulla ihop en handduk och lägga den som en hästsko som den kan vila bröstet mot. Om en fågel kan sitta, erbjud en pinne. Lägg in en varmvattenflaska inlindad i en handduk eller placera en värmedyna under ena hälften av buren. Detta för att djuret ska kunna flytta sig från värmen vid behov, (rek. temp. ca 27 – 29ºC. använd temp. mätare)

Svanar kan inhysas i en ”box” gjort av t.ex. 4 lastpallar + en värmelampa ovan. OBS! Sjöfåglar behöver inte ha något att bada i under intensivvården, men bör alltid ha tillgång till färskt dricksvatten.

När skadan/såret/åkomman börjat bli bättre kan djuret flyttas över till en större bur så att den kan röra sig mer, bada, sköta sin hygien, träna upp flygning etc. Avslutningsvis kan djuret behöva en stor utomhusbur om det t.ex. är en fågel som måste flygträna efter en skada. En utomhusbur bör vara placerad på en lugn och avskild plats, skymd från insyn av människor. Den bör vara lätt att rengöra eftersom det är viktigt att hålla god hygien. Andra djur ska inte kunna ta sig in i buren, som t.ex. rovdjur som ser patienten som mat eller vill åt patientens mat. Det ska finnas möjlighet för djuret att ”dra sig undan”, d.v.s. någon form av ” kryp in”, holk, buskage. Även för att ta skydd från div. väderförhållanden, som regn, snö eller stekande solsken. Och självklart ska det finnas möjlighet för djuret att, utifrån sin art, bete sig ”naturligt” d.v.s. kunna sitta på en pinne, putsa sig, hoppa, klättra, bada o.s.v.

Vatten och Mat

Djuren bör alltid ha tillgång till färskt vatten och den mat som avser arten, se vem äter vad, klicka på länken!

Hygien och säkerhet

När man handskas med vilda djur bör man vara medveten om att det finns sjukdomar som kan spridas från djur till människa, men också mellan djur. (Kontakta din veterinär för mer information om sjukdomar) För att förebygga att smittor sprids kan man på olika sätt skydda sig själv och djuren. Det grundläggande försvaret mot sjukdomar som sprids bygger på en god personlig hygien.

• Engångshandskar bör användas vid rengöring av burar, men också vid undersökning av djur.
• Förtäring av mat, dryck eller rökning bör inte ske i de rum där djur finns.
• Det är viktigt att man är vaccinerad mot stelkramp, och kvinnor som är gravida bör vara extra försiktiga.
• Burar måste dagligen hållas rena från urin och avföring för att förebygga bl.a. parasiter, flugor och odör. Använd burar som är lätta att göra rena, som t.ex. rostfritt stål, glasfiber eller plast. Virkon är ett bra rengöringsmedel som finns att köpa på apotek.

OBS! När det gäller djurungar så är rengöringen omfattande och extra viktig!

• Vanligen ska materialet djurungen ligger i/på bytas efter varje måltid.
• Rengöring ska ske dagligen av matskålar, bestick, djurfiltar eller handdukar som djuret varit i kontakt med.
• Sprutor som används till matning av däggdjursungar ska rengöras efter varje måltid och vid sterilisering av sprutorna så kokas de i vatten. Låt sprutorna ligga kvar i det 100-gradiga vattnet och svalna. Lufttorka sedan sprutorna på en ren handduk.