Vi behöver hjälp

Vadare och Hönsfåglar

Stadier i uppväxten

Vadare, Skogs- och Fälthöns är borymmare. De föds med dun och öppna ögon, och lämnar boet för att följa efter sin mamma och sina syskon redan inom ett dygn efter födseln

STEG 1: Intensivvård

Bur och temperatur

Vid uppfödning av djurungar är det praktiskt att under intensivvårds-perioden använda sig av en bur med öppen topp eftersom värmekällan bör komma uppifrån och det är lättare att t.ex. mata. Förslagsvis kan man använda ett akvarium eller en djurbur för t.ex. marsvin. (En pappkartong i rätt storlek kan användas tillfälligt.) Man bör täcka akvariet/ buren med nät eller dylikt längst upp så att ingen tar sig ut eller in.

Inredning

Vadare och Hönsfåglar har dun från det att de föds. De behöver inget bo/näste och äter själva direkt. De är ganska rörliga och går omkring i buren. En handduk att lägga på botten är ett bra alternativ i början, det är viktigt att de får bra grepp och inte halkar omkring. Ett annat alternativ är gummimatta som är mönstrad. Använd jord och grästuvor som botten åt småvadare och morkullor. OBS! Använd inte hö, halm eller spån, eftersom vissa djurungar försöker äta det och får då lätt förstoppning.

För att de ska känna sig mer trygga och finna sig tillrätta snabbare kan man lägga in ett gulledjur/dammvippa där man inunder placerar en klocka som tickar. Detta blir deras surrogatmamma.

Temperatur

Värmelampa ovanifrån är bäst (finns att köpa på djuraffär/lantmännen) Det fungerar även med en vanlig 40/60 watts lampa, men man bör använda röd eller blå glödlampa om natten. Lägg en termometer bredvid boet och kolla temperaturen med jämna mellanrum. Det är viktigt att det inte är för varmt eller för kallt. Temperaturen bör ligga omkring 32 – 37 ºC under lampan, och ca 18 – 21 ºC i andra änden av buren.

Titta också på beteendet:

  • Om de kurar ihop sig under lampan är det för kallt
  • Om de är så långt bort från lampan som möjligt och kanske flämtar är det för varmt

Vatten

Tänk på att använda grunda skålar för att undvika drunkning. En vattenautomat (finns på djuraffärer/ lantmännen) kan rekommenderas. Det är också bra om skålarna inte går att välta.

Föda, Mängd och Matningsmetod

Föda, Morkulla,  Sumphöns och övriga småvadare

Om de är mycket små/unga kan de inledningsvis erbjudas ”Fågel-mix” (klicka på länken) och levande insekter som mjölmask, maggots och waxmott. Handmata minst 1gång/timmen (06 – 23) med ex.vis en trubbig picett. De använder sin långa näbb för att söka föda i jorden/marken. Lägg därför mask/maten på och i jorden eller i en grund skål. ”Dingla” maten ovanför huvudet och försök även ”visa” var den finns nedanför/framför ungen.

  • Mata uppifrån
  • Rör maten/pincetten upp och ner
  • Måla spetsen röd eller gul för att få dem att gapa
  • Ta upp och släpp ner maten framför ungen
  • Lägg mask/larver eller andra insekter som rör sig i pullfor/maten.

Så snart de börjar äta själv bör de ha fri tillgång till mat dygnet runt. Blandade levande insekter och även blandat spannmål och pullfor. Samt en skål med färskt vatten. Se att de verkligen äter då och då och att de går upp i vikt som de ska.

Mängd: Fri tillgång till mat och vatten dygnet runt.

Föda, Skogs- och Fälthöns.

Skogs- och Fälthöns äter vuxenkost redan från starten. Du kan erbjuda:

  • Blandsäd, Hirsfrön för mindre arter
  • Duv/ fasanblandning
  • Kycklingstartfoder eller Kalkonfoder (Pullfor, finns på Granngården/Lantmänen) samt en skål med vatten vid sidan
  • Hårdkokt ägg, helst skurna i "mask/larvliknande" form
  • Insektsblandning (finns på vissa Djuraffärer), även mjölmask, waxmott, maggots
  • Grönt - som klippt gräs, maskrosblad, mörk sallad
  • Undulatfrön för äldre ungar
  • Naturlig kost som: knoppar, skott, späda kvistar, olika sorters bär, kråk/ blåbärsris, ljung m.m.

OBS! Ha alltid en vattenskål invid maten

De äter själva från födseln, men måste uppmuntras så de kommer igång.

  • Släpp mat framför ungen
  • Lägg levande mat (mask, insekter, skalbaggar) på maten
  • Lägg lite mat på ungens rygg, så de börjar putsa sig, och då även börjar smaka på det

Uppmuntra gärna flera ggr/dag

STEG 2: Avvänjning

Bur och inredning:

Någon form av utomhusbur som kan inredas med naturliga inslag och en grund damm/pool som de lätt kan gå i/ur och vada runt i. Dammen/poolen bör vara omgiven av gräs, eller sånt som är naturligt för arten. (Läs mer om burar och voljärer här! -  eller här oljehandboken)

Strandfåglar och pipare behöver, förutom gräs, torr stenig sand.

Spovar, Rödbena, Snäppor och Roskarl behöver, förutom gräs, mjuk lera.

Strandskator ska kunna flyga över poolen/dammen och ta maten ur vattnet, men de badar inte naturligt i det. Dessa arter föredrar pool/dammar, med ett djup som står i proportion till deras storlek.

OBS! Se även till att de inte stressas av omgivningen.

Hönsfåglar: Inred den med några grova grenar på olika höjd, men eftersom hönsfåglar lever på marken, så är det viktigast att de har snår eller buskage som de kan gömma sig i. Låt dem vistas i buren ett par veckor, tills de har  full fjäderdräkt och äter bra.

  • Låt djuret sköta sig själv; äta, sköta sin hygien, träna etc.
  • Kontakt med människor endast vid rengöring av bur och byte av mat och vatten.

Föda, se steg 1.

Frisläppning

När djuren vistats i voljären i ca 2 veckor är de redo för frisläppning.

  • Gör då en frisläppnings-utvärdering:
  • Kan äta själv
  • Har normal vikt
  • Har normal rörlighet
  • Flyger bra (parerar grenar, landar rätt)
  • Sitter bra på grenar
  • Är inte präglad
  • Har bra fjäderdräkt
  • Är ”vattentät” (tål regn, fågelbad)

Titta ut en lämplig plats. Försök läsa om, eller studera arten i det vilda. Finns det fler av samma art i ett område så tyder det på att det är ett bra område, där arten trivs.

Välj en period med bra väder.  Frisläpp alltid dagaktiva djur tidigt på morgonen, och nattaktiva strax efter skymning.